Jag har suttit och rensat bland alla mina papper i alla lådor och hyllor är hemma
På flera av papprerna hittade jag en massa dikter som jag har skrivit själv...
När jag läste den här vart jag faktiskt riktigt stolt över mig själv!
Jag skrev den här för ungefär 2 år sedan, eller faktsikt,
det står 11/6 - 06 vilket betyder att det är exakt 2 år sedan jag skrev den idag! :O
Det var ju lite ballt.

Nu har jag,
nördig som jag är,
suttit och skrivit av alla papper för att jag ska ha de sparade här i datorn.
Tänkte att ni kunde få ta del av den dikten jag nämnde :)
GLÖM INTE ATT KOMMENTERA DEN BARA!

En liten ängel kom flygande och viskade i mitt öra:
Jag har något att berätta, nu ska du få höra
Jag frågade: Vad är det du vill?
Han svarade snabbt: tänk till!
Jag satt en stund och funderade på vad han ville berätta
Sedan sa han: sätt dig nu till rätta

Du förstår jag hade en dröm om dig
Sa han och flyttade sig närmare mig
Det var du och jag på en vacker strand
Jag tror vi var i ett främmande land
Solen lyste och allt var underbart där
inte alls grått och tråkigt som här

Det var du, det var jag, det var vi
det var något som jag skulle hålla i
Men vågen som kom var så himla stark
du flöt iväg likt en båt gjord av bark

Den tog dig ifrån mig
och jag inte han inte ens säga hej

Den drog med sig dig in i sin ström
men som tur är var detta bara en dröm

Men känslan att förlora dig
är nog den värsta som kan drabba mig
Så lämna mig aldrig vad du än gör
för jag kommer älska dig tills dagen jag dör

Jag satt och lyssnade med tårar i ögonen
och innan jag hann säga något flög ängeln hem igen
Jag saknar dig redan min underbara vän
sa jag innan jag somnade igen.

Kanske lite inspirerad av Tsunami-katastrofen,
men jag är ändå väldigt stolt över den här.

Vad tycker ni?
Kommentera!