Mitt liv har förändrats.
Enormt.

Jag är tom.
Ensam.
Förstörd.
Deppig.
Lättad.
Trött.
Gråtig.
Förvirrad.
Sårad.
Tacksam.

Jag kommer aldrig att glömma vår tid.

Jag kan inte förstå.
Och därför så vill jag inte ha några frågor.
För jag kan ändå inte svara på de.
För jag vet nästan lika lite som ni.
Eller jag vet allt, men kan inte få in det i huvet.
Kan inte hantera det.
Måste bearbeta mig själv.
Måste prata med de jag litar på.
Måste prata med honom.
Han som var mitt liv.
Men som jag nu måste leva utan. :'(

Sorgen är stor, men lättnaden och friheten finns där också.
Det går i perioder.


Därför kommer min blogg att vara väldigt osammanhängande och innehålla många blandade känslor.