Nu ska ni få min helgplanering.

På fredag ska jag förhoppningsvis ut på krogen med Johanna.
Hon ska på födelsedagsmiddag i Uppsala först, men vi hoppas att hon hinner hem så hon kan dregla lite efter B-tendern ;)
Haha:D <3

Sen på lördag ville J ha en tjockiskväll med mig och bara ta det lugnt, men det sket ju sig eftersom jag ska åka till mina kusin i (en annan del av ^^ ) Köping. :/
Vi ska fira min papps som fyller år den 20 okt och min morbror som redan har fyllt.
Så...
Det blir en mini-släktträff på lördag.
Vi ska sova där också, så jag kommer hem på söndag.
Men jag är i alla fall ledig på måndag, eftersom jag jobbar min sista dag på TNT på fredag och börjar på Gina på tisdag :D

På måndag ska jag sooooova länge och sen när jag vaknat ska jag nog göra något som jag velat göra länge.
*Punkt*
Jag vill inte säga mer.
Det behövs inte.

Sååå... ¨
Där har ni min helg.
Inte så jävla spännande tyvärr, men alltid något att göra.
Bättre än att sitta hemma och deppa.
Fredagen kan bli jävligt rolig, jag har alltid kul med J :D
Lördagen är mest.... Hmm. trevlig.. ? eller kanske social?
Mycket frågor från moster, kusin och morbror.
En trött Hanna som inte orkar svara så mycket.
^^
Men men, sånt ska man gå med på också, man älskar ju trots allt släkten.

Nu ska jag smsa lite med Mika och bestämma lite mer om biljettinköp och inköp av vissa skivor.
Jag ska köpa en skiva, eller ja, han ska beställa den åt mig.
Fast jag får nog vänta ett tag tills jag får svar.
Den hurtbullen är och gymmar nämligen!

Natti för ikväll!
Tjipp

Jag orkar inte skriva så mycket, ska ha tjockiskväll med Jimmöööö :D
Skriver mer imorgon, det har hänt en del skit som suger balle.
Sen en del andra saker som är kalas :)

Hörs imorgon då!
Tjipp.

Nu när jag förmodligen har insett och hittat lösningen på mitt problem kan jag berätta om gårdagen, som förutom avslutningen var helt jävla asskicking!

Innan min partykväll började var jag i Bias garage.
Inte så jävla spännande, men kul att se hur det blev i alla fall.
Var där i en halvtimme kanske.

Sen åkte jag hem, sminkade mig, drack Baccardi Breezer i min ensamhet ( ^^ )och fixade håret.
Vart ganska stressigt, men som tur var mötte jag Jimmy nere på Abbes så han skjutsade mig ner till station :D
Det var perfekt, för då kunde jag dricka en till baccardi på vägen hihi.
Väl nere på station fick jag vänta en bra stund på tåget, för det går ju fan så mycket fortare om man åker ner med bil så jag vart tidig istället :)

Precis när jag klev på tåget ringde Bebi (Fredrik).
Vi pratade en stund och han sa att han skulle vara på centralen vid typ 19.50.
På tåget satt jag och lyssnade på en massa underbar musik som gjorde mig skitglad. :D

Sen mötte jag Bebi vid plattan och jag vart så himla glad när jag fick se honom igen!
Åh, han är så bra min "lilla" vän som är 193 cm :)
Vi gick mot Kungshallen och där åt vi middag, jag åt kyckling med jordnötssås, wokade grönsaker och ris.
Skitgott!
Bebi åt en kebabtallrik, fantasifullt när man är i Kungshallen ^^
Haha!

Vi satt i alla fall där från typ 20 till 22.
Skitmysigt och bara sitta och prata om allt och ingenting.
Det är det som är så bra med honom, jag kan verkligen vara mig själv till 110% och även om vi inte setts på flera månader så är vi alltid lika tajta när vi väl ses.
Vid halv tio kom Erik och två tjejkompisar till honom och Fredrik.
Emelie och Michelle hette dom :)
Trevliga prickar måste jag säga!

Sen gick vi allihop och mötte lilla Johäini på centralen.
Sen stannade vi på donken så att hon skulle kunna äta lite.
Erik åt också.
När jag och Johanna skulle kolla om det fanns någon spegel å toan så gick vi förbi kassorna.
Då såg jag något sjukt roligt (det var säkert inte roligt egentligen men jag var så jävla flummig :P )
Jag höll på att dö, jag bara vek mig av skratt.
Det stod en kille vid pommesen och han hade svarta typ diskhandskar som gick ända upp till axeln.
Dessutom hade han ett sånt där svetsarvisir i glas framför ansiktet! :D
Ni vet, en sån där stor glasskiva som sitter från pannan ner till hakan.
Jag dog när jag såg det!
Han såg så störd ut!!!
Johanna garvade också massor, men jag tror att hon skrattade mest åt mig mohaha ;)
Sen skulle jag försöka förklara det roliga för Bebi och co, men det gick inget vidare för jag grät av skratt. :)

Efter donken gick vi mot Harry B James.
Det var svinkallt ute, inte mysigt.
Men det gick rätt fort att gå ner så det var helt okej.
Det var inte så farligt lång kö så det var bra.
Väl inne så insåg jag och J att de inte tog kort i garderoben så vi fick springa ut igen och hämta pengar ^^
Sen trängde vi oss före kön igen och så gick vi in till de andra.

De hade lyckats få ett bord, jävligt bra!
Det brukar vara svårt att få sittplatser där inne, men vi hade tur för det var ett gäng som gick precis när vi kom :)
Väl där inne vart jag astaggad!
Köpte en drink och J köpte pruttcider hihi.
Den var tydligen halvgod ^^
Så satt vi där, lyssnade på skön musik och snackade.
Råkade peta lite på upptagne Erik också, men det var han som började ^^
*ovanligt*

Träffade även Mark där, han var dealer vid Jack Vegas-bordet.
Det var ganska skoj tyckte jag.
Mark satt dom dealer och lekte mer mark.
*Torr humor*

Efter en stund vart det rätt segt, bra musik och trevligt sällskap men både jag och J är skaka-rumpan-flickor och det är inte speciellt mycket dans på en rockbar som ni förstår.
Vi bestämde oss för att dra till KC vid halv ett.
Så vi sa hej då till sällskapet och jag fick mig lite kyssar och bitningar i halsen av en viss Erik.
*grrr, vill ha*
Sen beställde vi hämtning av underbara Jimmy som kom direkt.
Skitnajs med privat-taxi!
När vi skulle gå så ville inte vakterna släppa ut oss ^^
De sa: men hallå, vart är ni påväg? Vi stänger 3 så ni går ingenstans.
Sen skojade dom ännu mer och sa: vadå, ser det ut som att jag skämtar eller? och ställde sig framför utgången.
Busiga vakter, de tyckte att vi var snygga och ville att vi skulle stanna;)

På vägen hem vart jag på rå-dåligt humör eftersom Bias hade skrivit till J och frågat om hon var på KC, trots att jag sagt att vi skulle ut i stan.
Fick för mig en massa saker om att han ville ha tillbaka henne och stackars J trodde att jag vart sur på henne.
(det vart jag verkligen inte, jag vet att du inte skulle svika mig så!)
Vart bara så irriterad på situationen.
Typiskt honom.
(även om det senare visade sig att han egentligen ville veta om jag var där...*hmpf*)

Anyhow, jag drack en till baccardi i bilen på väg t KC för att bibehålla min alkoholhalt  ^^
När vi kom fram till Märsta tog J ut pengar och sen gick vi in till KC via Garage.
Vakten sa att det egentligen var 20 numera på lördagar, det vart jag skitirriterad på :O
Men vi fick i alla fall komma in.
Inne på Garage mötte jag Rickard.
Han verkade glad att se mig, det var kul.
Sen kom även Bias och han vart nog rätt förvånad över att se oss.
Han gick ut och jag gick in och snackade lite med Rickard.
Sen diskuterade jag med J om hurvida jag skulle konfrontera Bias eller inte.
Tillslut bestämde jag mig för att göra det, för annars skulle inte min kväll kunna fortsätta vara bra.
Jag skulle bara tänkt på det om jag inte hade snackat med honom,
Så jag gick ut, han satt utanför med några andra.
Jag gick bara förbi honom och sa åt honom att komma med mig.
Och han följde efter mig. lydig som en hund ^^
Söt.

Sen diskuterade vi lite, sen började vi skratta lite för att vi inte pallade tjafsa med varandra.
*hej, vi kan inte vara sura på varandra*
Fick ju min förklaring och sen var det bra.
Det kändes skitbra och vi kramades länge.

Sen gick jag in, fastnade i Rickards knä (vart i princip fasthållen haha) en stund och snackade med några av deras vänner.
Sen kom J och drog i mig och ville skaka rumpa.
Så då gjorde vi det :D
Det var skitkul att äntligen få släppa loss!
Sen sprang vi runt lite och träffade massor med folk.
Sen hittade jag Andy, min (egentligen min brors) kära biffkompis, och Conny (Broberg, snyggt efternamn!) och så Jon.
Skitkul!!
Tvingade de att dansa med mig och Johanna, även om jag fick slita lite i de innan de gav med sig hihi.
Jag sa "tvinga mig inte att använda musklerna" till Andy och det funkade. 
Han garvade åt mig som fan ^^ 
Han är stört biffig, helt galet jävla tränad.
Och så kommer lilla jag där och är askaxig, charmigt värre ;)

Så vi stod och skakade rumpa med de ända till stängning.
Skitnajs!
Precis när de stängde fick jag ett sms av Bias som frågade om jag ville ha skjuts hem.
*lycka*
Jag hade fått skjuts av Jimmy men nu ville jag hellre åka med Bias av förklarliga skäl...
Så vi åkte med honom till Statoil för J ville köpa cola och lasagne xD
Störda mupp <3
Bias köpte korv med mos också.
Jag åt ingenting, ville bara hem.
Sen skjutsade vi hem J till sig.
I bilen hem var jag tyst.
Bias frågade saker om hur jag hade haft det o så, men jag svarade bara kort...
Hade en dålig känsla i magen av att kvällen skulle sluta dåligt...
Ville att han skulle sova hos mig men så blev det inte...
När vi kom hem hit så satt vi i bilen i typ 45 minuter och jag grät fruktansvärt mycket.
Jag orkar inte förklara varför, men det var jävligt jobbigt i alla fall.
Så jag hade rätt, kvällen slutade skitdåligt...
Satan vad svart jag var av allt smink efteråt ^^
Bias vart lite svart också, typ överallt. :P
Kinden, halsen, tröjan...
Men jag behövde få vara i hans famn en stund.
Punkt.

Men tack för skjutsen i alla fall gubben.
Är glad att du bryr dig och att du är rädd om mig.
<3

Jag sov pissdåligt inatt, drömde en massa störda saker och vaknade flera gånger med tårar i ögonen.
Jag får panik, vet inte hur jag ska hantera allt.
Jag är bara glad att J lyssnar på mig och stöttar mig så gott hon kan.
Så tack till dig också gumman! <3

Sammanfattat var min kväll jävligt bra, det var bara vissa stunder som sög.

Nu ska jag duscha.

Tjippen!

Nu har jag just duschat, det finns fan inget bättre än en varm dusch!
Hela kroppen blir avslappnad och man känner sig så underbart fräsch.

Jag ska snart åka och fika i centrum.
Blir väl en kanelbulle då, hihi.
Skriver mer sen.

Hade glömt att J jobbar idag så hon får åka in och möta oss i stan sen, så det blir ingen middag med oss för henne :/
Men, men!
Så länge hon kommer är jag nöjd :) <3

Tjao!

Jag vet inte varför men ibland känns det som att nästan ingen känner mig till 100%.
Folk misstolkar ofta mig och uppfattar mig på helt fel sätt.
Tänkte därför skriva ner några saker som är "typiskt mig" som många ofta tolkat på annat sätt.
Ska försöka översätta mig själv helt enkelt :)

Jag är en väldigt utåtriktad, framåt och social person.

Det uppfattas ofta som att jag är flirtig och divig. I själva verket är jag långt ifrån en diva. Jag kan vara flirtig men det betyder inte att jag är "lättfotad" eller desperat.

Jag är en person som rör mycket vid mina killkompisar.

Det uppfattas ibland som att jag raggar på mina killkompisar, vilket är en helt skev uppfattning. Jag kan gå och hålla Fredrik i handen eller armen när vi går på stan, jag kan stå och krama Jimmy i en hel timme, jag kan stå och hålla om en riktigt nära killkompis bakifrån utan att det betyder minsta lilla. Det är mitt sätt att visa att de är mina nära vänner och det har ingenting med kärlek att göra. De som jag "rör vid" (mina killkompisar) vet hur jag är och jag skulle aldrig göra så om jag visste att de inte tyckte om det.
Det finns en del kompisar som ligger mig så nära hjärtat att jag kan visa dem min "kompis-kärlek" och de vet exakt vad jag menar när jag gör det. De blir glada av att veta att de är mina nära vänner och därför trivs de med att jag visar det.
Självklart rör jag inte på samma sätt vid mina killkompisar när jag har pojkvän eftersom detta i dagens lite smått störda samhälle tyvärr skulle uppfattas som "horigt". Trots det så tycker jag att jag i princip borde kunna vara likadan mot mina killkompisar även fast jag har pojkvän, för jag är ju den jag är och jag vill inte behöva ändra på min personlighet för att ha en pojkvän. 
Anledningen till att jag inte är på samma sätt mot mina killkompisar när jag har pojkvän är helt enkelt av respekt. Det är inte schysst att få honom att känna sig obekväm. Men har jag en pojkvän så vet han att jag har många killkompisar och då är det bara för honom att acceptera det. Tobias är en av de som accepterade det bäst, han tyckte det var kul att jag umgicks med mina killkompisar ensam. För han litade (litar) på mig och visste vart han hade mig. Det är precis så jag vill ha det.  Frihet med tillit helt enkelt.

Jag är en väldigt känslosam person som bryr mig extremt mycket om folk i min närhet.

Jag uppfattas ibland som en egoistisk och kaxig person. Antagligen för att jag skiter i vad andra tycker och tänker om mig och för att jag är väldigt självsäker. Jag är raka motsatsen till egoistisk. Jag sätter mina nära och kära i första hand i alla situationer. Jag skiter i om jag själv mår dåligt om en kompis kommer till mig och säger att han/hon mår dåligt så prioriterar jag alltid honom/henne framför mina egna problem. Jag är väldigt mån om att mina vänner ska må bra, för mår mina vänner och min familj bra, mår jag bra.
Samtidigt kan jag vara väldigt känslokall mot människor som jag märker är falska eller som jag inte tycker om. Då kan jag vara riktigt elak och iskall. Jag kan igonorera någons känslor på ett brutalt sätt då. Det kan såra dem men varför ska jag lägga ner tid på folk som inte är värda det?
Jag har väldigt lätt för att visa vad jag tänker och tycker, i alla fall i de flesta situationerna. Jag kan börja gråta inför vem som helst, jag kan skratta åt mig själv och vara stolt över mig själv inför alla. Det enda jag är dålig på när det gäller känslor är att bli arg på människor. Jag har väldigt svårt för att säga ifrån och ryta till. Blir  jag arg går jag oftast undan och är arg i min ensamhet. Jag visar nästan aldrig att jag blir sårad inför folk, i alla fall inte direkt. Istället sitter jag hemma och är ledsen för mig själv. Anledning till att jag är så rädd för att säga ifrån när jag känner att någon är orättvis mot mig är för det som hände mig under gymnasiet. De 3 åren av mobbing satte spår i mig och det var där jag hela tiden vek mig och aldrig sa ifrån. Jag ångrar det som fan. Men idag har det stärkt mig och jag jobbar mycket på att kunna bli förbannad och jag har blivit bättre på det.

Jag kan ta kritik men det finns en gräns, når man den lyssnar jag inte längre.

Folk som ger mig konstruktiv kritik lyssnar jag gärna på, men folk som kritiserar mig bara för att de har för lite att göra skiter jag fullständigt i. Jag säger inte att jag är perfekt! Jag är däremot väldigt stark i mig själv och vet precis vad mina brister är. Därför kan jag totalignorera kritik som jag vet inte stämmer. Det kan uppfattas som att jag skiter i folks åsikter men så är det alltså inte.

Jag är inte den som viker mig för andras åsikter, jag är jävligt envis och målinriktad.

Många stör sig på att jag är självsäker och framåt. Jag vet inte hur många som någon gång snackat skit bakom min rygg bara för att jag klär mig som jag vill, säger det jag tycker och tänker, gör det jag vill med mitt liv och inte bryr mig om jag "sticker ut". Då menar jag inte "sticker ut" som att jag försöker vara annorlunda. Jag är jag, sen om ni uppfattar det som att jag är annorlunda så är det er sak. Jag är inte som de där små osäkra emo-människora som hänger på plattan i trasiga strumpbyxor, piercingar, neonfärgat hår och fett med kajal. (de är förresten inte udda heller, eftersom alla ser likadana ut...)
Jag har bara min egna stil. Vi kan kalla den rockig kombinerat med sportig om ni vill.
Jag vet ingen som har samma stil som jag och det är jag jävligt stolt över. För jag trivs förbannat bra med den jag är och är glad att jag hittat "min grej".
Jag är jag och det är inget jag vill ändra på genom att försöka sticka ut och vara en lite trotsunge som har som mål att visa att de är "annrolunda" fast de i själva verket är osäkra. Att vara "annorlunda" är inget man kan bli genom att byta klädstil, det är något man är från födseln. Det är ingen merit att vara annorlunda, för vad innebär det egenligen att vara annorlunda? Det går inte att precisera vad annorlunda är, det är bara DU som vet vad du ser som normalt och vad du ser som annorlunda. Jag är inte annorlunda, jag är inte normal. Jag är jag.

Jag kommer säkert få höra en massa skit från olika håll pga. det här inlägget men vet ni, jag bryr mig inte.
Nu vet ni lite mer om hur jag fungerar och vem jag är som person.
Passar det inte så är ni inte tvingade att bli min vän.
Jag är svår, samtidigt som jag är världens mest lättlästa person.
Viktigast av allt är nog att jag är trygg med mig själv!